Årsbokslutet

Som de flesta andra år har hockeyåret varit upp-och-ner. Vi har hoppats och vi har känt oss uppgivna. Men mest har vi hejat på vårt älskade LIF som i alla fall får mitt blod att rinna blått och hett i min vita, feta kropp. Några sekvenser sitter fastbrända på näthinnan:

1. "Nakenchocken" i Södertälje och hur poliser och vakter passade på oss som skydd mot de mentala kalhyggen som skulle slåss efter en för oss, tabellmässigt, fullständigt meninglös match. Tack Emil och tack Superstars för att ni finns och gör alla matcher till en upplevelse! (som "en annan del av Köping" ha ha ha)
   
2. "Smällen" sitter också etsad på ögonlocken och hur A-J Niemi bars ut på bår efter närbilderna där han medvetslös hade ryckningar i benen. Usch och fy. Med bakgrund i mitt yrke tycker jag fortfarande att skulle sluta med sporter och aktiviteter som gör att han riskerar en ny smäll mot huvdet.
3. "Sorgens stund" när det stod klart att Janne H. lämnar sin plats i laget. Tack Janne för alla hockeyuppvisningar du gjort, tack för att du slitit för oss och tack för att du bjuder på dig själv. (minns intervjun på scenen under helkvällen i EA när Janne kom in och frågade om någon sett hans mobil...)
4. "SUPERSVIKAREN" Eddie Läck lämnade oss för Brynäs. För att travestera Roy & Roger "Spelare kommer - spelare går , i vårat hockeylag" och det är helt OK. Men INTE efter att ha talat om hur LIF är laget i hans hjärta, att hans mål är att först gå tillbaka till elitserien med oss och sedan ta SM-guld. Jag trodde han menade det! det förde med sig att vi fick Jocke i stället. Inget dåligt byte men jag väntar med att ta honom till hjärta - och det är svikarens fel...
5. "Åka båt" - det gör vi om va?

I Stikoland var det ett bra år. Några Stikoborgare fick hedersamma utmärkelser, Stikolog och Mästersmed i Stikoland är ett par. Några blev också upphöjda till "Perljungar" och de skriver nu på sina Stiko'ngelium. Spännade läsning väntar oss under en snar framtid. "Stikoluja"! Årets vandring blev en succé - Smeden gick sin första dagsetapp med grabbarna. Det var dock några små detaljer som inte riktigt fungerade. Nästa gång får Per bestämma helt själv och så fixar vi detaljerna runt om. Stikodagen var hemtrevlig och in från kylan kom "Stikobönan" som är varmt välkommen i gänget. "Bröder" lever ett eget liv och kommer att växa men "Törneros" är fortfarande min favorit.

Privat har Smeden och jag uppnått så hög ålder att vi gläds åt många småsaker. Gamla vänner som hör av sig och vill umgås med oss är ett stort glädjeämne, nya vänner likaså. Vi tar oss äntligen tid till att träffa människor igen. Vi avslutar också kontakten med "energitjuvar" vilket ger oss mer energi att ha trevligt. I vår ålder blir det allt vanligare att vänner dör och under 2009 fick vi säga "hej då" för alltid till Thomas "Ludde" Berg, sorgligt men en realitet.

Stort sett har 2009 varit ett bra år och vi väntar med spänning på att få se vad 2010 har med sig i bagaget. GOTT NYTT ÅR till alla bloggläsare...

Så här lång tid kan det alltså ta

mellan mina inlägg. Horribelt! Det är så in i h-vete mycket jag ska göra att jag inte ens hinner tänka "privat" - tänker bara när jag jobbar (24/7). Jag har i alla fall lärt mig att bokstavera på ett nytt sätt. Se här bara: P som i Passopp, R som i Restid I = Iproppad O = Omöjligt R = Ryggläge I = Inarbetad T = Teatralisk E =Esse
R = Rabalder A = Arbete = P R I O R I T E R A. Ett helt vanligt ord som vi använder i svenska språket och som betyder att jag städar, tvättar, plockar ihop, handlar mat, kastar sopor, åker bil, jobbar som vanligt, tömmer kattlådan och ställer tillbaka den på sin plats, betalar räkningar, håller reda på kvitton, löser konflikter, ser till så de inte uppstår, ser till så att det finns nya kläder vid behov, bakar samt har ett rikt fritidsliv. Det är att prioritera det! Nu är två timmars pyssel till ända, det brinner i vedspisen sedan länge och det är varmt och skönt inne.Jag ska strax väcka min man och ge honom risgrynsgröt. Ska bara andas lite först...