Priviligierad!

När ett av dagens stora bekymmer är vilken sorts vin vi ska dricka till lunch och till middag - då har man inga riktiga problem, eller hur?
Bortsett från att vi spö av det jävla Malmö igår då förstås. Men Smeden och jag bryr oss inte nu - vi njuter av solnedgångar i Medelhavet och skiter i resten. Slöar, slappar och gör som sagt ingenting. Ja, jag stickar strumpor till julmarknaden men det räknas inte som att göra något - det sköter sig själv liksom. Kanske vi ska flytta till en annan by idag? Lite skamligt att inte veta vad den byn vi bor heter - men vem bryr sig? Vi har haft några tuffa år och nu ska vi ha ett par veckor att vila oss på (men nu börjar det att kännas färdigvilat snart). Smeden läser just väderleksrapport över Brennerpasset så han är nog också på väg hem nu :)

Il bel far niente

Betyder ungefär ”skönheten i att inte göra någonting”. Och det är verkligen underbart. Semester är helt enkelt ett underskattat nöje. Vi njuter så till den milda grad av att inte göra något att någonstans i norra Europa ligger min kalender! Jag har ingen aning om vad jag ska göra när jag kommer hem. Jag vet att det är en handledning dagen innan månadsmötet och att jag ska till tandläkaren med Christian på torsdag och fredag i höstlovsveckan. Julbordet glömmer jag inte heller men resten är borta. Jag säger bara det – tur det inte var för ett par månader sedan för då var den fulltecknad. Jag får helt enkelt köpa en ny för 2011 och börja fylla den. Har inget behov av nå’t annat än ”il bel far niente” just nu!

Jag har legat av mig lite

och håller allt för mycket surr inne i huvudet i stället för att skriva av mig. Undra på att tankarna "sticka som retade bin" som Dan Andersson skrev i sina Svarta ballader. Jag har minsann inga svarta ballader, mina är regnbågsfärgade men jag borde ändå tömma huvudet oftare. Nu finns det ju en del som tycker att mitt huvud redan är tomt men så är det alltså inte. Det finns mycket skit där som behöver ut :) Elaka tankar och snälla, ljusa minnen och mörka, negativa framtidstankar och en positiv hoppfull förväntan på vad som komma skall. Vi kan ju ändå inte göra något åt vissa grundläggande fakta i livet. Bara gilla läget. Som att efter vår kommer sommar och sedan höst och vinter. Gilla läget bara. Och att det enda man vet om ägodelar är att de kommer att gå sönder - frågan är bara när? Samt det faktum att så fort vi fötts vet vi med säkerhet att vi också ska dö. Man kan bara hoppas att Nornorna har klippt en lång och inte så trasslig livstråd åt oss. Men vi kan inte göra så mycket om det är en riktig härva heller. Gilla läget bara och göra det bästa möjliga av varje dag och varje situation. Inte älta, inte grubbla bara planera och tänka efter lite försikigt och GILLA LÄGET!

Meningen med livet var igår.

Alltså 42! Alla ni som har läst "Liftarens guide till galaxen" vet att meningen med livet är just 42. Gårdagens datum var 101010 och om läser detta som en binärkod och räknar om till decimaltal blir det just 42! Vad ger ni mig för det va? Meningen med livet - igår! Igår när vi med möda slog Tingsryd - kanske det är en fingervisning om att vi i år med möda kommer att kommer att gå tillbaka? Igår var också dagen när någon tog ett första steg mot att övervinna sin rädsla för råttor genom att ge rådisen i vedboden ett namn och fräsa tillbaka. Det är tufft gjort. Även det egentligen bara är känslan av att bli rädd som skrämmer oss, det är ändå läskigt. Gårdagen förde också med sig ett par goda vänner från norra Norge. De är ute på en "pilgrimsresa" och försöker att trappa ner och njuta mer av livet. Kliva av ekorrhjulet och bara vara människor. Så det kanske är så - 101010 = 42= livets mening?

Altruistisk - vem? Inte jag i alla fall!

Altruism är nån sort snällhet - att man gör saker för andra utan att få ut nåt av det för egen del. Vilket skitprat - eller pisspreik som man säger på andra sidan kölen. INGEN gör något utan att få ut något av det. Om ingen läste det jag skrev skulle jag fortsätta då? Kanske? Jag tycker att tankarna blir klarare om man sätter dem på pränt. Men jag skulle nog sluta snart om jag inte fick någon feed-back alls. Så läs på bara. Byalagets blogg är mycket populär men kommer kanske ändå att gå i graven på grund av tjafs, gnäll och just skitprat. Men den här är min egen och här skriver jag vad jag vill.

• Jag vill vara med i ett jaktlag till exempel! Inte jaga bara bestämma vad alla andra ska göra och NÄR...
• Jag tycker att demokrati är när allas röst och åsikter är lika värda!
• Jag tycker att griniga, småaktiga gubbar är dryga
• Jag vill inte ha någon liten "påve" som ska godkänna allt jag gör. Jag är för helvete VD i ett ganska stort företag och klarar mig på egen hand!!!

Så, nu känns det bättre igen :) Och visst skulle det vara kul att sitta med Sanna på pass när det drar ihop sig. Passet är fint, eller hur?