Heminredning är inte lätt!

Jag menar att lampan pryder väl sin plats på väggen - men var ska jag sätta kortet? Ett vitt litet kort med guldtryck där det står Lifstidsmedlem anlände med posten igår och hur ska man förvara detta? Kan man ha det i plånboken utan att det blir repigt eller hur gör man! Livet är inte lätt - det här är väl kanske dagens I-landsproblem men ändå! Var sjutton ska jag ha det? I kassaskåpet?

Nätterna är fortfarande ljumna. Det var 14,7 grader när vi la oss igår kväll och syrsorna spelar ännu för fullt utanför det vidöppna fönstret. På morgonen avlöstes de av Sören Kattfan som fortfarande skriker hysteriskt och så man tror han vill in. Men se det vill han INTE. Han vill mest delge oss sitt missnöje. Just nu tror vi att han ogillar att Martin sover i husvagnen. Det rubbar Sörens cirklar i den grad att han vägrar att gå in genom dörren. Han är SÅ korkad den katten.

Nästan varje gång jag går i skogen

hör jag min farfars ord "alla människor borde ta sig tid att sitta på en stubbe i skogen och bara vara. Då skulle världen se mycket bättre ut". Jag förstår så innerligt vad han menade. Men samma sak händer ändå varje gång - det dröjer inte länge innan jag, sittande på en stubbe, grubblar över varför det just är farfars ord jag hör. Varför inte nåt som min morfar sa? Trots allt tillbringade jag mycket mer tid med mina morföräldrar än med mina farföräldrar. Jag växte i stort sett upp hos mormor och morfar. Ändå är det farfars ord jag hör. Undrar varför? Farmor var nog den som gav mig min "händighet" och kreativitet - om man nu inte ärver den genetiskt. Det var av henne jag lärde mig väva - både mattor och band med mera. Hon kokade också världens godaste helt vegetariska kålsoppa - jammi. Jag tror jag kan efterapa den "godt nok". Och hennes blåbärsvin var inte av denna världen! I vuxen ålder har jag förstått att den var spetsad med "Renat" men ändå. Hon var en tusenkonstnär och farfar hade också tusen järn i elden - inte samma järn och inte samma eld - men ändå. Där fick man som barn sova på halmmadrass när man övernattade, fick frukost på sängen och hade nästan alltid tråkigt, Varför är det då de som ligger längst fram i minnet? Mysko tycker jag. Morfar var ju ändå hela min värld i alla år. Fortfarande, över 20 år efter hans död, händer det att jag bakar saffransbröd bara till honom. Kanske det är så, att han är en så stor del av den jag är att hans tankar och idéer är mina egna? Vem vet? Men jag älskade min farfar också!

Svikna löften svider surt

Särskilt när man sviker det man högtidligt lovat sig själv. Efter att "supersvikaren" flyttade till Gävle för att öppna båsdörren i ES i stället, lovade jag mig själv att inte låta mig imponeras av - och ta till mitt hjärta - inköpta lakejer. Alltså är det med glädje jag stämmer in i Superstars sång om "Martin Jahnols, Martin Jahnols". Mas och lovande kille. I onsdags i Västerås rycktes jag en kort stund med i hyllningarna till Jocke Eriksson också men avslutade det "förhållandet" snabbt genom ett avmätt "Tack Jocke för 3 poäng". Nu är det sex poäng vi har att tacka honom för och jag vrålade "Jocke Jocke Jocke Eriksson" för full hals. Som om "Svikaren" aldrig funnits. Och förklarar för mig själv på ett vuxet vis att det är stor skillnad mellan målvakt och målvakt. Jocke har , såvitt jag vet, aldrig sagt att hans hjärta bor i LIF och att hans målsättning är att stanna tills LIF tar ett SM-guld eller i alla fall går upp i ES. Som svikaren gjorde. "Han sålde sin kärlek för pengar - trots att det fanns annan att få. När Eddie nu gångjärnen gängar - får Jocke i LIF målet stå". *Jocke - du är min ögonsten*. Man har väl rätt att ändra sig va? Eddie Läck, hmm vem är det? Jag har hör namnet nån gång, men nej. Jag har ingen aning om vem han är...Jocke, Jocke, Jocke Eriksson.

Allt är sig likt

Kaoset för att parkera vid Västerås hockeyarena, "Gurkburken" är det samma i år som alla andra år. I början på parkeringen står tre personer och ska ha 20 kronor i P-avgift vilket medför att det blir totalstopp i trafiken och det står bilar i kö ända upp på E 18. Undrar om de alltid tar betalt för sina parkeringsplatser? Gårdagens publiksiffra var 5252. En bra siffra för Västerås som förra säsongen hade ett snitt på 2573 åskådare på hemmaplan. När man mötte Växjo den 12 februari var antalet besökare 1459! Jag antar att de också betalade 20 kronor för att parkera. Det känns som att hela hockeysverige profiterar på oss Leksandssupportrar. Jag tror att vi bidrar till att höja stämningen i hela allsvenskan och egentligen borde vi ha rabbaterade biljetter. Hur skulle AS se ut utan oss?

Som sagt, allt är sig likt. Emil som likt en domptör styr klacken, premiärnerver och risig hockey i långa stunder, en fantastiskt bra målvakt! Tack Jocke E för våra 3 poäng ( och rätt åt dig "Superssvikare-Båsdörrsvaktare-I-Brynäs" det här kommer du aldrig att uppleva igen!!!). Och jo då! ALLT är som vanligt! Tretton minuter och femton sekunder in i första perioden i den första matchen för i år hördes den första ramsan "Vi hatar Leksand" skalla genom hallen. Stackars alla andra lags supportar som inte kan älska sina egna utan måste hata oss. Är det för att vi är bäst kanske?
På fredag - ny match - hemmapublik! (igen :c)

Idag börjar det!

Allsvenskan är ett farligt ställe. Hoppas att det är lugnare på läktaren och gud vad jag önskar att det var över snart...

Sista natten på campingturnén

och det här var den bästa campingen på resan! Vi är ute och åker med husvagnen så sällan att jag hinner glömma hur skönt det är att ha hela hemmet med sig när man stannar. TL kör gärna med ekipaget på vägar som jag nästan inte kör bil på. Skillnaden mellan en bra chaufför och en glad amatör. Vi började med en övernattning i Rättviksparken - dyngblött, regn, fyrverkeri och en granne som hade fest. Men helt godkänt ändå. Därefter släpade vi oss till Vilhelmina. En trevlig camping med ett hyfsat pris, lite nära vägen men helt OK. Dagen därpå trodde vi att vi nått den sämsta campingen på resan: Faske motell&camping - vid E6an, grinig kärring i receptionen 200 norska kronor för vad då? Nästa natt hade vi nått målet där vi skulle stanna två-tre dagar, Hamaröy fiskecamp. Helt ok men slitet och sunkigt, men rent vilket är viktigast. Stormen blåste oss därifrån efter en övernattning och vi tog oss till Arjeplog - Kraja camping - och där var botten nådd! 265 spänn för en natt men då ingick internet. Ja visst, tills de gick hem kl. 20 och slog av modemet ja! Nej fy för den lede ett sånt överpris! Den näst sista natten tillbringade vi i Timrå där jag fick campingvärdens hela livshistoria berättad på 5 minuter. Undrar varför sånt alltid händer mig? Trevlig plats att campa på, 150 kr var priset men jag fick en känsla av någon kommun placerar utslagna, bostadslösa där? Och så den sista natten - här bredvid vårt eget äppelträd. Gratis och ett hemtrevligt servicehus och återstår som sagt bara att städa vagnen.
ÅK INTE TILL VÄSTERÅS PÅ HOCKEY - JÄVLA BILJETTMYGLARE

Ren och skär sanning finns det?

Likt en flock renar som korsar en väg - så är också sanningen. Utsträckt, har många nyanser och det beror på var man tittar vad man ser. På bilden är renen med reflexband och radiosändare inte alls svår att upptäcka och just den är det inte så svår att bli överens om hur den ser ut. Inte heller renen längst till höger, utan huvud ger några större problem men om vi ska prata om de som står inne i buskaget då blir det genast svårare. Liksom med sanningen beror det helt på vad just jag uppfattar, hur jag beskriver det och framförallt att jag vet vad jag ska titta efter. För håll med mig: inte såg du att det var fyra renar i skuggorna bakom björken? Likt sanningen är renar i skuggan svåra att upptäcka och beskriva. Och när det gäller sanningen kanske vi inte ens vill att den ska upptäckas, och det är därför vi gömmer oss i skuggan? Men solen går ner varje dag och plötsligt står vi där ensamma i mörkret och kylan och undrar vad sanningen egentligen är värd? Man behöver inte göra som flockledarrenen: sätta på sig reflexband och GPS. Nej det räcker om man gör som "kantrenen", visar var man står och att man har en del man inte visa för alla. Ärligt och öppet. Då närmar vi oss den gemensamma sanningen. Att alla har rätt att finnas och vill man ingå i flocken krävs det att man deltar också men man behöver inte utplåna sig själv. Så talar Alfahonan idag! Är det sanningen då?

Men va fan!

man har inte roligare än man gör sig! Den som tror att jag tyckte det var roligt att börja sommarjobba på fabrik 13,5 år gammal - skicka ett mail! När jag slutade skolan (på stenåldern nån gång) jobbade jag några veckor i en klädaffär tills jag fattade att lönen inte ens betalade mina resor, Då var jag 17 år! Därefter började jag som ordertelefonist först på Skogaholms bröd och sedan på Dalamejerier innan jag fick barn och "hamnade på Säters sjukhus". Många helvetes arbetspass har man gjort där, många när man knipit käft och tänkt på lönen man så väl behövt. Till och med jobbat extra för att vara oberoende. Och avrit glad för det! till skillnad från min mor som inte haft en glad stund i livet. Och det tycks smitta, att se negativa saker och gnälla över dem. Jag har bara sett mitt lönekuvert och varit glad! Min morfar han fick slita och jobba, jag behövde bara visa mig för att få betalt men jag är inte säker på att det var lättare. Men lönen har alltid hängt som en morot framför mig. Om jag arbetar så länge - då kan jag köpa det.
Den som tror att jag ler åt att ha jobbat nästan dygnet runt sedan 2005, sovit alltför många nätter ensam pga arbete, inte haft mer än två + (en pågående) veskors semester på hela tiden - hör av er! Eller gör som man säger i amerikanska vigselceremonier (fritt tolkat): HÅLL KÄFTEN

Gjengrodde stier - igenväxta stigar

På avstånd ser många saker bra ut. När man skrapar på ytan och tittar närmare är det inte säkert att allt är lika bra. Alla människor som ler soligt och säger "så klart att jag vill ha ett jobb" kan när man synar dem närmare i sömmarna egentligen vilja ha mycket pengar som möjligt utan att göra något. Märks det att jag idag har kört förbi min förra arbetsplats? Där det gick ut på att lura så många behandlare som möjligt för att få så mycket sjukersättning det bara går. En annan sak som kan se bra ut på håll är kärlek och den kan visa sig när man synar den givna handen bara bestå av ren lust-efter sex (kåthet) eller närhet. Den falska kärleken kan då egentligen dölja en brist på självinsikt och medvetenhet.
Nu sitter vi mörkret och stormen utanför Arjeplog och myser. Diskmaskinen i husvagnen har gjort sitt jobb (dragit kilowatt för strömmen var dyr) och vi gör inte så mycket mer än vilar. Få se vad som händer i morgon - vem vet? Men alla borde läsa en bok av Knut Hamsun, en av Norges mest föraktade och mest älskade författare. Vad sägs om att läsa "Sult (svält)" eller "Viktoria". Själv älskade jag "På gjengrodde stier" som mycket väl beskriver större delen av modern psykiatri. Han var inte helt koko han, Knut Hamsun och det var väl därför han fick Nobelpriset också.

//...det finns inga mirakel att köpa loss...//

sjunger Stiko i "Bröder". Och så är det. Hårt arbete är det enda som gäller. Spö mot *ora är alltid lika trist- men ska det va' så ska det va i *ora.

Stiko och boyzen var helt fantastiska igår. Det var Di Leva också men hans show har vi sett för att år sedan och var "mätta" på den. Vi gick och lyssnade när Grabbarna värmde upp i stället. Som om vi inte skulle ha sett och hört Stiko spela förut -c) men han håller att se många gånger. Är inte så fjompig utan mer rätt på. Längtar redan till nästa spelning...
Nu ska vi koppla husvagnen på Stor-mersan och åka mot Östersund - via Orsa. Hörs

Jag satt här och var snäll och glad.

Skulle bara skriva lite om Leksands senaste nyförvärv Rhodin från Färjestad. Trots att Leksand tycks ha blivit nån slags sista möjlighet att samla in lite pengar före pensionen tänkte jag vara snäll. Och bara skriva just det, inte komma med några förslag eller råd utan bara säga att "ja, ja dom vet väl vad dom gör och jag behöver ju inte gilla allt" och så le lite i mjugg här i köket och tänka att "jorå - ytterligare en hyrd lakej som ska "gå till jobbet" utan hjärta och bara ha en kassaapparat där det skulle ha suttit". Så skulle jag ha tänkt hur mycket bättre det hade varit att satsa på egna juniorer för om undret sker och vi går upp i Elitserien är ändå pensionärerna för gamla och kommer att sluta spela. Det var så det skulle se ut. Jag skulle bara läsa på lite om Rhodin på LIFs hemsida. OCH VAD STÅR DET DÄR??? "...ett rejält rutinerat sällskap som sadlat om och blivit masar inför årets säsong." VA? Tror han som skriver detta att det bara är att sadla om och bli mas? Nej vet nån vad. Dom är och förblir värmlänningar så det så. Hanses, Ullman, Källström, Marus Persson, Bergenström och David Åslin - de är masar dom. Sadla om och bli mas...Det var det värsta jag hört hittills idag!
Å nu blir det semester...