Det gör ont

i min stackars tumme heeeeela tiden! Ni vet som det känns om man klämt sig eller slagit sig med en hammare. Det dunkar och skinnet är för trångt. Uff - och inget godis...Men det värsta att jag inte kan göra nåt, inte klä på mig, inte diska, inte knäppa säkerhetsbältet om jag kör, inte flytta sätet - listan kan göras hur lång som helst.
Läste nyss i Aftonbladet att det lokalt i Småland och Dalarna kommit upp till 10 cm snö! Vad då lokalt? Vi har fått 20 centimeter och nu sjunker temperaturen. TL kopplar släpvagn inför morgondagens hemresa - vi ska ju hämta ett kök. AJ - nu är det nog - ses i morrn

Vintern är här

och vi har tagit bort väggen i köket. Har ont i handen

tufft

att sköta så många bloggar och vara "jaktvakt" samtidigt. TL har kapat bort väggen i köket i "stugan" och det blev så bra. Bängan är på G att byta ut köket och göra badrum. Kan det bli bättre! (Nytt kaos men vad f-n...) Stackars Sanna får inte skjuta nåt och inte Dunken heller men det ordnar sig nog. Flisan kommer till helgen så vi får väl se till att vara här en dag i alla fall. Ska ju på Mosebacke också på söndag. Men först ska jag operera mig lite på onsdag - kan inte ta mer än 30 minuter eller hur? Simma lugnt

Bloggen tar stryk

av att jag har byalagets sida att sköta också. Det ska dock bli bättre hoppas jag. Någon annan måste börja att skriva där också - ordet är ju fritt! Igår köpte jag mig nya stövlar -de ser ut som en blandning av stövlarna till ett billigt fnask och en SS-soldat... Men snygga!!! Köpte förresten ett par till när jag ändå var igpng - mockaslampkrypare typ. Bägge Ecco så ni kan ju gissa vad notan gick på.
57 centimeter från min vänstra arm håller ett gäng talgoxar på att äta sin frukost. De sitter på fönsterbrädan och tittar uppfordrande in när maten tar slut - och det gör den. Dom är nog flera hundra och genererar ett lustigt ljud när dom pickar på fönsterblecket.
Personligen är jag så trött. Sover minst 10 timmar och det vete fan när jag gjorde det sist - 2001 på hösten kanske? Måste få lite struktur i livet, jobba, äta sova eller? På tisdag är det hockey - kanske det är "Råttornas" tur att vinna nu? Vi har det lite för lätt i grundserien och får svårt att tagga upp i kvalet tror jag. Visserligen var fredagens match lite av en chock men ändå - vi behöver spö! Och så har jag köpt biljetter till MiK - LiF i Ejendals! Jag gillar verkligen den idén. Vill Mora inte ha blåvita hav på sina läktare så låt dom slippa det då! Leksing Tills Jag Dör!

Och det hände sig vid fyra tiden

att Tomtemor och Tomtefar klädde sig i vanliga kläder, lämnade skogen och åkte först till handlarnas paradis, tutten, och sedan vidare på konsert. I paradiset köpte de lite mat och el-saker så att den lilla kojan de bor i snart ska stråla av ljus. Konserten besökte de av ren och skär nyfikenhet och de hade inga större förväntningar på kvällen utan var överens om att de kunde gå i pausen om det blev för tråkigt. Det höll ju på i över 2 timmar. Efter bara fem minuter satt de båda två som förstenade - detta var nåt utöver det vanliga. Mannen i Regnbågskaftanen trollband hela publiken, omkring 250 personer, med sin utstrålning, sitt prat och sina trollpackeliknande små skrockande skratt. Under kvällen pratade han, sjöng, sjöng, dansade, delade ut frukt och trollade. Han talade mycket om kärlek, mest om hur viktigt det är att leva här och nu och att älska och förlåta sig själv. En av hans berättelser handlade om hur forskarna upptäcker allt mindre och mindre beståndsdelar i Universum och nu har man äntligen upptäckt att den allra minsta delen är ...tom! Längst inne i oss alla är det helt tomt - mörkt och öde - och det är det som gör oss så unika. Tomheten gör att vi alla söker oss till andra för att ge och ta kärlek, det är tomheten som gör varje människa unik. Och det är bara bra att vi har den här tomheten för då måste vi lära oss att förlåta oss själva hela tiden, alla dumheter vi gör beror nog just på tomheten. Men vi måste också lära oss att älska och söka vår egen tomhet för det är den som gör livet så underbart när vi älskar andra människor. Så det är bara att sätta sig ner och vara lycklig över tomheten inombords för det är den som gör oss till människor. Han berättade många små historier och han fick oss till och med att sitta helt tysta med slutna ögon och bara andas innan han bad oss om att sträcka våra bägge händer rakt upp (som på hockey) och ta emot den boll av kosmiskt guldljus som han kastade till oss alla för att sedan stoppa in den genom hjässan och fortsätta att bara andas. Tror ni inte att både jag och Tomtefar gjorde just detta - NEJ, det var inte Emil på scenen. Det var ändå en otrolig upplevelse. Vem det var? Det var ...Tomas di Leva

Nya uppgifter i livet...

Jag skulle kunna pusta och stöna för att jag aldrig lär mig att säga nej. Det gör jag alltså inte, pustar och stönar, menar jag. Nej då, jag pillar på med den hemsidan och bloggen också, håller koll på hur många älgar det kör förbi (och helst vem som kör dom också), är allmänt social och ska snart lägga klart golvet. Solen strålar från en klarblå himmel och luften är klar och lätt att andas. Kan det vara bättre? Jag har äntligen lärt mig att verkligen vara här och nu. Inte grubbla över som har skett eller vad som komma skall. I alla fall inte i den utsträckningen att det stör minuoppladdning. För uppladdning behövs när man ska se di Leva i stället för LiF med Doell och "Jackass" i morgon. Ha en bra dag alla. Nu spikar jag...

För att inte få skäll

bloggar jag nu. För att inte vara trött imorgon ska jag lägga mig strax fast klockan bara är 20.40. För att inte bli skjuten i morgon ska jag inte gå i skogen. För att inte bli deppad över hur mycket pengar det här huset kostar ska jag kasta bort kvittona på Bygg-Max i morgon. men NEJ - det här orkar jag bara inte... Jag bloggar för att det är kul - varför skulle jag annars ha så många? Jag ska lägga mig för att det är skönt att vara utvilad i morgon. I stället för att promenera i skogen ska jag gå längs vägen och njuta av sjöarna och jag ska spara kvittona för att jag ska veta vart alla pengar tar vägen. Det är skönt, annars grubblar jag på det!
Jag är glad att jag inte

1. är mer skadad i huvudet än jag är :c)
2. är m*ring!!!
3. är arbetslös (;C)

God natt alla - hörs snart igen

En död klyscha men först :Mumintrollet

tittade under lugg, plutade med underläppen och frågade "Har du sett mina kalsonger?". Tomtemor tittade förväntansfullt upp och sa "nääee"... Mumin fortsatte "och mina strumpor". Då upptäckte Tomtemor badlakanet i hans hand och det förväntansfulla i hennes blick slocknade. "Dom ligger väl i garderoben eller trådkorgen". Han stampade sig uppför trappen med ficklampan i handen och kom tillbaka och sa "Nej det gör dom inte". Med ynklig stämma fortsatte han "jag klara mig inte en hel vecka för alla kläder är borta". Tomtemor rusade runt och konstaterade att han hade rätt. Och då kommer 10 000 kronors frågan: Vem faaan har stulit 30 par inslitna kalsonger från Man Underwear? VA??? Ge tillbaks dom genast - vi saknar dom. Strumporna med! Och morgonrocken som är skön och som Muminpappa just har upptäckt efter flera år - han är ju nästan aldrig hemma men nu gillar han att mysa omkring i den. VEM stjäl hans kläder? Ja jag vet då inte...
Och nu ska vi döda en klyscha. Nåt dansband sjunger "det är dagarna som går som är livet" FEL FEL FEL! Det är dagarna som KOMMER som är livet - dagarna som går VAR livet. Om man bara sitter och väntar på att tiden ska gå, då passerar livet i långsam takt, och man upptäcker att hela tiden kommer det ny tid! Va fan? Då hjälper det ju inte, eller hur? Man måste lära sig att vänta på tiden som kommer, det blir mycket kuligare så. Vänta på första snön, vänta på Allhelgonahelgen, domsöndagen, Advent, JUL- ja ni vet. Då får man hela tiden små kickar av att det man förväntar sig ska hända verkligen händer. Att sitta och vänta på att sommaren ska ta slut, dagarna ska gå, livet ska börja - det är TRÅÅÅÅKIGT. Nej för 17 - lär er att vänta på det som komma skall med realistiska förväntningar och jobba hårt som fan för att det ska bli som ni vill. Häng inte med läpparna nu utan ge järnet...