Sommartid är ett bra påfund

I alla fall de första dagarna, tills man vant sig. I morse till exempel låg jag ända till klockan var kvart över sex. Ja, inte telefonen då för den ställer inte om sig så den var bara kvart över fem. Men ändå - 06.15, det är bra gjort.

Inför sme'ns stundande födelsedag gör vi små gemensamma resor tillbaka i tiden. Vi minns hur tråkigt det kunde vara att vara barn. Man fick helt enkelt sysselsätta sig själv ofta och det måste ses som ett under att så många av oss överlevde. De var i sin lilla by 4 ganska jämnåriga ungar som lekte, bland annat genom att åka tefat över vägen. I min ändå mindre by var vi också 4 ungar, men min bror var ju 5 år yngre så han var ofta tråkig att släpa på. Det var stor skillnad på vad man lekte när man var 5 år och vad man lekte när man var 10. Nu är det nästan bara data- och tv-spel som gäller och det är inte så stor skillnad men då, i början av 1960-talet var det skillnad. Vi var nog ganska vilda och var utomhus för det mesta tror jag. Och så läste vi och spelade mycket spel. Lajv som det heter nu - alltså med varandra och jäklar så osams vi kunde bli :) Att höra Thomas Funk läsa Grodan Boll på barnradion var en oerhört spännande händelse eftersom det inte fanns TV heller. Till och med sjöväderrapporten var spännande att lyssna på. Vi lärde oss automatiskt att koncentrera oss, att minnas det vi hörde för det fanns ingen möjlighet till repris och framförallt fick våra hjärnor vila från intryck samtidigt som vi var fysiskt aktiva. Så mycket skidor som vi åkte. Och skridskor - när vi hade skottat på sjön. Vi cyklade runt på småvägar i skogen och letade ständigt efter något att göra. Tjata på vuxna att det tråkigt hjälpte liksom inte. De hittade bara på nåt ännu tråkigare som man måste göra! Jag säger då det: Dagens barn har det inte lätt - överstimulerade som de är. Ut och lek med er ungar och skit i tv- och dataspel. Lajvet är kuligare.