Kort sagt - jag sparkar på alla. JA! Jag kanske har för stora krav på omvärlden och på mig själv, än sen då? Trött på alla dessa gravida kvinnor runt omkring som bara gnäller! "Å, jag har så ont, kan inte gå, kan inte jobba, kan det inte vara över snart - jag har ju väntat i snart 22 veckor!" Va fan! Tur att inte ni hörde till de tidigare generationer när kvinnor var tvungna att arbeta ända tills krystvärkarna kom. Och sen fick de resa sig när efterbörden släppt och fortsätt att arbeta. Vilket gnäll det är nu för tiden! Undrar när det blev en sjukdom att vara gravid? Kanske det var samtidigt som vanligt folkvett utrotades? Bara en sån sak som att komma objuden till någons födelsedagsfest och gnälla om hur tråkigt det är? Stick och brinn din lilla subba säger jag bara - du var aldrig bjuden. (ooops - så förbannad jag är känner jag!) Eller att säga "den här får du av mig..." och sedan kräva hutlöst mycket betalt - PLUS moms!
Nej jag har det allra bäst när jag får sitta här, under min egen lilla korkek och lukta på blommor. Och ha Smeden och Maja som sällskap. Men inte är det väl så att det är för mycket begärt att människor ska respektera varandra? Att ge och ta ska vara ömsesidigt? Säg att det är så någon...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar