Jaha ja. Så fick vi då spö av Oskarshamn och jag påmindes åter om hur lätt jag styrs av mina känslor. Hur lätt det är att känna sig osårbar när vi vinner och hur fort man ramlar tillbaka i det nattsvarta känslohål man så ofta frekventerade under kvalserien. Det känns som om man följer stigen som går neråt i stället för att klättra mot toppen. Undrar hur det är med Niemi förresten - nå'n som har hört nåt? En mosad hjärna är inte att leka med. En snabb titt på Jokerits hemsida visar att han är med i årets laguppställning i alla fall men det säger ju inget eller hur?
Och vad är nu en bal på slottet egentligen värd - eller en match på Gotland? Nej - gurkslaget i september är den tidpunkt då det egentligen börjar. Sen är det som Stiko Per Larsson sjunger "det är i slutet som det märks". Vi står inför en lång tuff vinter med många känsloresor upp och ner och ingen av oss vet ändå hur vdet kommeratt gå. Hur är det i maj 2010? Det enda vi alla vet är att oavsett kön är vi alla ändå "Bröder som blöder och svär och det finns inga mirakel att köpa loss". Bara att hålla ut alltså!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar