Ska strax berätta vad det handlar om men först ska jag rikta ett varmt tack till Stiko Per Larsson för att jag vaknar på så gott humör. TACK Per. Det är underbart att vakna till Törneros - varför har jag inte kommit på det tidigare, det är ju ändå min favvis?Jag snoozar och ligger nästan kvar i sängen tills du sjunger igen - men orkar inte ligga utan kliver upp med en leende mun. Fiffigt sätt att vakna på :-)
Överskriften har att göra med våra kvällsvanor i den här familjen. Sören han har ju inte riktigt alla indiander i kanoten och Smeden har strl 46 på fötterna (ibland 47). Själv har jag oooootroligt varma fötter och lider av att vara tvungen att ha rejäla skor som går upp på vristen (läs vandringskängor) hela dagarna. Som en bastu blir det. Nåväl, det innebär att när vi går och lägger oss kokar mina fötter och Smedens är som två stora isberg. Det är därför en stor njutning för oss bägge två att slingra ihop våra fötter - mina för att få svalka och hans för att få värme. Det är underbart skönt. Då dyker problemet upp. Korkade Sören som dagtid kryper undan för alla människor, oss inkluderade, får en attack av umgängesbehov. Varje kväll. Han hoppar med alla sina 10 kilo rakt upp på oss, går fram och tillbaka över oss och spinner som sjutton. Rör vi det minsta på oss rusar han iväg för att göra om proceduren lite senare. Ligger vi still, med undantag för att klia honom bakom öronen, börjar hans arbete som kil. Han skruvar och pressar sig ner mellan oss tills vi flyttar lite på oss - då blir han nöjd. Och jag får ha fötterna utanför täcket och Smeden smyger på sig yllestrumpor. Så är det att ha en bortskämd katt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar