Att leva på hoppet

Så hette Patrik Sjöbergs förra bok. Eller kanske han har skrivit fler böcker. Uppriktigt tala hoppas jag att han inte gjort det. Efter att ha tragglat mig igenom "Det du inte såg" sätter jag härmed upp den på listan över böcker nominerade till titeln "Världens tråkigaste bok". Den slår ut böcker som Halvbrodern av Lars Saabye Christensen men rubbar inte "Den femte sanningen" av Doris Lessing. När han nu hade hjälp att skriva boken den gode Sjöberg kunde de väl ha hjälpts åt att få lite sammanhang i den. De har staplat meningar på varandra till stycken och styckena till kapitel. Kapitlen är sen slumpvis blandade och hopbundna till en bok, Dessutom är själv innehållet tvivelaktigt. Vad vinner han på att framställa sig som en jäkla buffel som skiter i vem han lämnar ut? Han har en stark tro på sig själv som den viktigaste personen i universum. Och det är klart - ska man slåss på världstoppen måste man ha en stark tro på sig själv. Men håll med om att det hade varit kul om han hade kallat den sista (får man verkligen hoppas) boken "Jag levde på hoppet".