Under ekars djupa grönska

sjöng Carli Tornerhave på sextiotalet. Och det är nog vackert men ingen plats man ska ställa upp sin husvagn. I alla fall inte under hösten, när ekollonen faller som kanonkulor ner på taket. Särskilt inte om man har en liten campinghund som är rädd för höga ljud. Ni ska inte tro att det är någon sorts regelbundenhet i fallen. Nej då, ibland faller ett, så inget på en lång stund och sedan kommer det så många att man tror att nu faller alla :) Men det är också fel för efter en stund kommer det ett till. Kontentan av det hela är att stackars Maja Campinghund för första gången har sovit i vår säng i natt. Hon har hoppat rakt upp i luften vid varje ollonfall (kul ord) och sedan lagt sig så nära våra ansikten som möjligt. Idag när jag åker till sjukhuset ska Sme'n och Maja flytta husvagnen till platsen bredvid. Rapporterar er utsände i världen