De isande kalla vindar som drar genom Sverige, genom slott och kojor, skrämmer mig mer. Såg just att en av mina bekanta på FB hade länkat till Ultima Thules "du gamla du fria" och skrivit "bevara Sver
ige svenskt". Brrr, nu ryser jag. Vad händer med Smeden då? Han som har sina rötter i två främmande länder - vilket av dem tar emot honom? Hans pappas familj kom vandrande, på Vallonsmedernas tid någonstans från Belgien och från mammans släkt har han fått stora droppar av svedjefinskt blod. Vart ska vi skicka honom då? Eller ÄR han svensk? Och när blir man i så fall det? Om farfar och farmor vandrade in på 1950-talet ska man kastas ut då, eller bara farmor och farfar? Kanske vi ska kasta ut kungen också? Och om en förälder inte är "svensk" - vad händer då? Vi kan gå miste om känd busschaufför i Säter om man inte är "svensk" då. Och min unge då? Som har en pappa som kommer från Finland men vars släkt utvandrade från Sverige på 1400-talet - han är väl svensk? Eller är det människor från vissa länder som inte är svenska? Eller de som har en annan religion? Måste den då vara aktiv - för handen på hjärtat Martin: När gick DU i kyrkan sist? Och det inte var begravning förstås. Jag tar tacksamt emot svar på alla mina frågor och de som uppstår under tiden. Bara hör av dig du.Jag köper Carl I Hagens påstående om vi misslyckats med integreringen. I mina ögon gäller det dock inte bara "invandrare" det finns också stora brister i den sociala integrationen i stort. Människor som inte har/får jobb, kriminella, missbrukare med flera. Tänk om vi la all vår energi och lite pengar på att vara inkluderande i stället för exkluderande så mycket lättare det skulle vara. Att gilla i stället för att hata och vara rädd för. Jag är rädd nu - för mörkret och kylan. Och för att någon ska kasta ut min Smed. Snälla snälla, låt honom stanna...(annars åker vi tillbaka till Italien i husbilen).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar