Feelings

Det är mycket känslor runt hockeyn just nu. Anti-Jussi har fått åka "hem" till Falun skriver Expressen. Jag bryr mig inte om att nån tror at han ska komma tillbaka - det gör han inte! Hjärnan är en liten konstig manick som själv säger ifrån när det blir för mycket. Det kommer nog att ta lång tid innan han är sig själv igen - om någonsin. Detta i sig är tragiskt. Det är också tragiskt att "busen" Mathias Tjärnkvist får uttala sig "jag ångrar ingenting..". Förmodligen gör han väl det, men vad ska han säga då? Det krävs jävligt mycket stake för att erkänna offentligt att man skitit i det blå skåpet och gjort bort sig riktigt. Det gäller för Röglemark ooops förlåt Rönnmark ska det vara. Att bara uttrycka sig på ett sånt sätt att man uppfattar det som att Anti-Jussi får skylla sig själv antyder en klumpighet inte bara motoriskt. Jag är partisk och hade spelat på vinst för LiF på Svenska Spel, undrar vad Rönnmark skulle ha spelat på om han inte varit domare och måste vara opartisk. "Jag tror inte på nån" sjunger Stiko Per och det gör inte jag heller. I alla fall inte på dom som tror att Huokko är tillbaka på onsdag. Han var också helt groggy och liksom oss vanliga dödliga har Janne bara en hjärna. Jag trodde aldrig att jag skulle sakna Jackass så mycket. Och var 17 är Vopat - kom tillbaka Roman - jag ska aldrig gnälla över dina utvisningar igen! Tänk om det varit han som tacklat igår - han hade förmodligen blivit avstängd på livstid direkt men Tjärnkvist fick inte ens "Asch Mathias det där var tarvligt".
Men nu jävlar! Retade masar och kullor är inte att leka med. Även om vi inte går upp till Elitserien i år heller (och uppriktigt talat - Vem Fan Bryr Sig för vi har råd att harva på i Allsvenskan vi) kommer Superstars och vi vanliga dödliga supportrar att vinna varje läktarmatch som vanligt. Akta er Gnagare - koppla in förstärkarna på Hovet som vanligt för på onsdag då kommer vi!!!