...och göken har kommit,

jag har sett livesändningen med en bärs i handen, Emil har skickat en skickat en skiss på en Tifo-banderoll, Vad gör det då att gubben ligger och hostar? Jo - men ÄR synd om honom. Även om han inte vill äta Alvedon eller "Lottamedicin" för att han tror att han inte blir bättre utan bara känner sig bättre. Detta är manlig logik långt över min fattningsförmåga och jag böjer huvudet i stoftet för en överlägsen hjärna.

Och nu blir det kanske liiite för mycket Dan Andersson men det är MIN blogg och MIN Stiko! Visst kan man göra en koppling till "Gunnar Vägman"ur "Kolvaktarens visor"?
(Text Dan A, musik Gund Johansson)

Gunnar Vägman

Jag har sett honom sitta bland unga,
invid dörren på hemgjord stol.
Jag har hört Gunnar Vägman sjunga
till sin gnälliga, gamla fiol.

Jag kan minnas den reslige finnen
och hans blick under buskiga bryn,
när han drog sina fagraste minnen
om sin ungdom i Mattina byn.

Det var skämtsamma låtar från logen.
Det var visor han själv hade smitt.
Han var gammal som bygden och skogen
och hans hår var glesnat och vitt.

Har du lyssnat när topparna gunga
i förhöststormarnas sus,
eller hört Gunnar Vägman sjunga
som han sjöng när han fått sig ett rus.

Och ett moln kunde skymma hans panna
under stråkens darrande dans,
när han sjöng sina visor om Anna.
Om Anna som aldrig blev hans.